Att drömma stort…

Ibland går mitt liv i sån hisnande fart att det är lätt att bli fartblind och glömma bort att stanna upp och se hur lång väg jag har gått och hur långt mina drömmar har tagit mig.

IMG_0124

För ett år sen var jag nästan färdig med min coachutbildning. Jag hade ett redovisningsuppdrag där jag visserligen trivdes väldigt bra men samtidigt höll jag på att gå sönder. Inte på grund av uppdraget i sig, utan på grund av alla andra händelser i mitt liv de senaste åren. Min pappas dödsfall, två flyttar på ett drygt år, en skilsmässa, att lära mig vara varannanveckasmamma utöver allt fix som kommer av att ha två relativt små barn. Jag hade precis fått första idén om att jag i framtiden ville bo utomlands i kortare och längre perioder. Men riktigt hur det skulle gå till kunde jag inte förstå, främst på grund av barnen och att de bor halva tiden hos mig och halva tiden hos sin pappa. Jag levde med övertygelsen att om fem år, DÅ! Då skulle jag kunna jobba mindre, njuta mer och som genom ett trollslag bli mindre stressad och mer närvarande bara över en natt.

Plötsligt insåg jag att jag måste sluta skjuta allt fem år in i framtiden och börja leva min dröm här och nu! Idag har jag inte haft ett uppdrag sedan januari, jag har ägnat tiden sedan dess till att landa i mig själv och att hitta tillbaka till min lust och glädje. Och just nu när jag skriver det här sitter jag på balkongen till lägenheten i Thailand som jag hyr under de 10 veckor jag är här med mina barn. Barnen är i skolan och på dagis och jag ska snart gå och yoga. Jag är så tacksam att få dela det här äventyret med dem och jag är helt övertygad om att det inte är sista gången vi reser så här.

En av mina kompisar beskrev min resa så här: “Jag har en kompis som just nu är i Thailand. Hon tog resväskan och barnen för att bo där ett par månader.” Riktigt så enkelt var det kanske inte, men när jag såg hennes ord hände något i mig. Jag förstod att jag faktiskt kan välja att se på min resa på det sättet. Och då blir det inte svårt att göra det igen.

Men hur kom jag hit då? Var det något magiskt som hände? Nej, jag tog små, små steg mot att förverkliga det som för bara ett år sedan kändes totalt omöjligt. Men om drömmen inte hade funnits kan jag lova dig att jag aldrig hade suttit här nu.

Har du något som du drömmer om att förverkliga men inte riktigt vet hur? Jag skulle älska att få vara ditt bollplank och gå med dig en bit på vägen mot din dröm!