Att möta mörkret


Uncategorized / Monday, December 7th, 2015

Under hösten hade jag ett yogapass som verkligen var magiskt. Energin var så påtaglig och  när passet var slut satt flera stycken kvar på mattan i nästan fem minuter för att få fortsätta vara kvar i sig själva och komma tillbaka i sin takt. Temat för passet var mörker och ljus.

Precis som vi behöver yinyogan som en balans mot dagens samhälle som är så mycket yang, behöver vi balansen mellan mörker och ljus. Att vi inte får vara rädda för vårt mörker, för det är en förutsättning för vårt ljus. Det är i mörkret vi hittar kraften att vända oss mot ljuset. Vi behöver gå in i oss själva för att hitta kraften att vända oss utåt. Och när allt känns som svårast: minns att det är alltid mörkast precis innan gryningen.

38b1b576fe2c6f7dd88dcfff470f5a45

Den här hösten har också varit mycket mörker för mig. Sjukdomen som jag trodde var borta kom tillbaka. Jag fick opereras igen. Jag har gråtit mycket. Varit rädd för att dö. Trots att den inte är dödlig och att den upptäckts tidigt. Tills jag en dag förstod: det här är mitt mörker. Det mörker jag behöver gå in i för att hitta kraften att med full kraft skjuta mig ut i ljuset igen. Det jag behöver för att på allvar lämna min utmattning bakom mig och gå ut och göra det jag är här för att göra: sprida mitt ljus som bara jag kan. Det jag behöver för att sluta prokrastinera utan istället ta små steg varje dag. Det jag behöver för att få drömmen att bli så tydlig i mitt hjärta att jag varje morgon är förvånad över att det jag så tydligt känner inte finns på riktigt än. Det jag behöver för att bli den yogalärare jag är menad att bli. Idag kan jag känna tacksamhet för den här sjukdomen, för vad den har lärt mig och vad den har fört med sig. Och jag är tacksam för att jag valt att lyssna på riktigt den här gången, så att jag förhoppningsvis slipper fler konfrontationer med döden innan det är dags för mig på riktigt.

Under passet läste jag en dikt som jag älskar, en dikt av Erik Blomberg, som också är en psalm. En dikt som fångar balansen mellan ljus och mörker precis.

Var inte rädd för mörkret
ty ljuset vilar där
Vi ser ju inga stjärnor
där intet mörker är

I ljusa irisringen
du bär en mörk pupill
Ty mörkt är allt som ljuset
med bävan längtar till

Var inte rädd för mörkret
ty ljuset vilar där
Var inte rädd för mörkret
som ljusets hjärta bär