Att allt jag behöver finns inom mig

Idag när jag låg i savasana på min yogamatta kom jag att tänka på när jag började yoga på allvar för ungefär 10 år sedan. Jag hade provat några gånger tidigare men det hade inte klickat förrän då. Då, i början av 2006, behövde jag lugnet på ett annat sätt än jag behövt det tidigare. Jag försökte ta med mig lugnet hem genom att köpa en cd-skiva med Deva Premal, ljuslyktor och yogakläder. Men lugnet och harmonin var någonting som hela tiden fanns där strax utanför mig, som gäckade mig om och om igen, något som jag trodde bara fanns tillgängligt för mig på yogastudion eller på ett spa.

IMG_3718

Sedan smög det sig på, sakta och nästan omärkbart. Jag blev medveten om min andning. Jag började använda den för att komma tillbaka till kroppen när tankarna snurrar för fort. Min kropp blev smidigare och starkare. Och lugnet, harmonin. De finns där för mig att plocka fram, mycket lättare idag än tidigare. De finns där på mattan. Där centrerar jag mig och kommer hem, in i mig själv.

Idag behöver jag inte de yttre attributen på samma sätt. Jag älskar fortfarande att omge mig med tända ljus och jag behöver den långsamma musiken för att lugna det som ayurvedan skulle kalla min vatapersonlighet med en hjärna som ständigt går på högvarv och tankar som aldrig pausar. Men jag vet att det jag söker alltid finns därinne i mig. Inte alltid direkt tillgängligt, men alltid där för mig att plocka fram.