Att fylla på mig själv


Uncategorized / Friday, May 18th, 2018

Jag hade aldrig avsikten att bli yogalärare. Jag kom som så många andra till en punkt i yogan där jag ville fördjupa mig mer än jag tyckte att jag kunde genom att gå på klasser och workshops och när jag stötte på en lärarutbildning som verkligen talade till mig blev det nästa steg. Jag minns hur jag åkte till den där första kurshelgen fast besluten att jag aldrig någonsin i hela mitt liv skulle undervisa. Det här var bara något jag gjorde för min skull. Andra dagen fortsatte med samma känsla. Tredje dagen också. Fram till sista timmen, då jag för första gången guidade två kurskamrater i en position. Där och då vände det, när jag såg hur jag med så enkla medel kunde få så stor påverkan på människor. Då bestämde jag mig för att det här var något jag ville ge vidare. Och resten är som man brukar säga, historia.

Under de snart tre år jag har undervisat har jag då och då kommit till passager när jag känner att jag inte har mer att ge och ifrågasatt mitt fortsatta undervisande. Då har jag landat i att jag inte behöver ge 110% varje klass, jag behöver inte ens ge 100% utan det räcker att jag är där och håller space, leder, guidar och berör. Det är fullt tillräckligt för de som kommer på klasserna, jag vet det.

Men den här gången, när jag plötsligt stod utan lokal på obestämd tid, låter jag den här känslan få ta mer plats. Jag vilar i det här mellanrummet. Och jag fyller på mig själv. För det var ju där jag började, jag utbildade mig för att fördjupa MIN yoga men när det jag fann var så fantastiskt så ville jag ge det vidare. Och det har jag gjort. Jag har gett och gett, men jag har glömt bort det allra viktigaste: att ge till mig själv. Allt det där jag ville ge mig själv, det har jag istället gett till andra. Uppskattat visserligen, men inte hållbart i längden.

Så därför låter jag det här mellanrummet få vara. Jag låter det sträcka sig så långt som det är meningen. Så att jag får ägna tiden åt att fylla på MIG. Fylla på och fylla på och fylla på, tills jag är så uppfylld att allt bara rinner över och jag inte kan låta bli att ge mitt överflöd vidare.